Vad säger man?


Lördagkvällen slutade ju inte riktigt eller snarare inte alls som jag hade tänkt mig. Istället för en trevlig utekväll så blev det en sväng med ambulansen in till akuten. Ja jisses säger jag då bara. Känns som eländet aldrig tar slut. Väl inne på akuten fick jag höra att det förmodligen bara var magkatarr som spökade. Tur var väll ändå det. Men helvete så ont det gjorde! :(

Idag sitter man här en aning mörbultad och svullen lite här och var på ryggen. Måste snurrat runt på golvet hejvilt. Hehe. Har vart hos mamma och Kent i Timmersdala under dagen. Fått jättegod mat och bara vilat. Skönt.
I morgon blir det jobbet en stund sen en tripp ut till KSS igen för att göra lungröntgen och efter det blir det en sväng till optikern och kolla upp mitt öga. Sen på kvällen blir det Timmersdala igen för att fira mamma som fyller år.

Nu blir det dock sängen.


Pain.


Smärtor i buken igen. Ja, på samma gamla vis. Fan! Det får inte vara igång igen, det pallar jag inte nu.
Jag ber till någon eller något att jag bara vart en smula för nyttig och magen strejkar för den sakens skull!


2 år utan dig.



Livet utan dig pappa är inte lätt. Du fattas mig.
Alltid i mina tankar. Jag älskar dig ♥



Vit månad.


Det kommer då inte bli lätt eftersom jag näst intill sitter här med abstinensbesvär redan. Är galet sugen på att festa på lördag men NEJ detta ska då alltså inte ske är tanken. Utan tanken är som rubriken säger att jag ska ha en vit månad. En månad där jag ska lyssna till kroppen min för att försöka bli frisk igen. Är väll på väg till det redan då jag känner att antibiotikan börjar göra sin verkan, men det behövs så mycket mer.

Känns som att börja om från 0 igen då all ork och kondition verkligen är nere i botten. Så fort jag börjar piggna till åker löpardojjorna på igen. Har ju ett mål uppsatt, nämligen att springa billingehusloppet i oktober och det vill jag stå fast vid! Sen ska jag komma mig iväg till friskis och svettis igen. Nystart där också! Det är framför allt gymmet jag behöver hälsa på där. Får nog ta en ny "PT-tid" då jag faktiskt inte alls minns hur maskinerna fungerar. Så dumt!

Och dessa helger framöver ska inte fyllas med andra dumheter. Ska någon gång lyckas bli kvitt mitt sötsug. Det sägs ju ta 21-28 dagar att bryta en vana. Får se om jag lyckas. Vi får helt enkelt se.

Nu står matlådan på spisen. Blir lax från ugnen. Gott hoppas jag! Sen ska jag ta hand om tvätten som inte hann torka igår. Och efter det blir det till att ta det lugnt innan det är dags för att försöka sova. Känner på mig att det kommer bli en jobbig natt då morgondagen bär med sig hemska minnen... :(



RSS 2.0