Nännie

Tanken var att jag just vid denna tid skulle vart ute och svirat. Ja, det var iaf mina planer. Men tydligen ingen annans? I väntan på att min vän skulle höra av sig, vilket hon fortfarande inte gjort, så somnade jag i några timmar tidigare ikväll. Jag var visst väldigt trött efter denna extremt jobbiga vecka. Så nu sitter man här igen, ännu en kväll. Vilket liv man lever. Får hoppas på att morgondagen blir lite vettigare. Hoppas på sol så man kan få lägga sig ute ett tag. Gillar inte att lysa upp med min blekhet. Hehe.

Annars är dagarna ganska tomma på innehåll. Jobbar fortfarande övertid och kommer göra det ändra fram till semestern, förmodligen efter också. Skönt att vid denna tiden nästa vecka så sitter vi alla på jobbet och festar in semestern. Ska bli kul! Och det ska bli så skönt att bara göra som man vill på dagarna. Ska också komma igång med träningen igen. Nu är det dags för morgonpromenader! Sen blir det helt enkelt gymmet, hur trist det än må vara. Men jag trivs inte med mig själv nu.

Förutom att dagarna är tomma på innehåll så känner jag mig extremt ensam. Jag hade sett fram emot ett liv fyllt med fart och fläkt och underbara stunder med de bästa. Denna sommaren skulle bli MIN sommar ju. Men jag har tappat lusten för allt. Försöker finna orsaken. Men ju mer jag funderar, ju mer förvirrad blir jag. Och när förvirringen tar fart så är det lätt att tänka bakåt. Något saknas i mitt liv, eller är det kanske någon?

♥